الفلاح والثعبان
ينقذ فلاح ثعبانًا يحتضر، ولكن الثعبان يرد المعروف بعضة قاتلة.
الصوت متاح لإصدار B1
العربية
الفلاح والثعبان
ينقذ فلاح ثعبانًا يحتضر، ولكن الثعبان يرد المعروف بعضة قاتلة.
العربيةيمكنك الاستماع والقراءة. ميزة القراءة المتزامنة غير متاحة لهذه القصة بعد.
One cold winter day, a farmer saw a snake lying still and almost frozen near his field.
The snake looked like it was going to die because of the cold.
The farmer felt sorry for the snake and decided to help it.
The kind farmer picked up the snake and took it home.
He put the cold snake near a warm fire, hoping the heat would help it.
Slowly, the snake began to warm up and get stronger.
As the snake got better, it suddenly moved and bit the farmer who had saved it.
The bite was poisonous, and the farmer quickly began to feel sick.
The farmer realized the snake he helped had hurt him, and he felt sad.
As he got sicker, he thought about how helping the wrong animal could cause regret.
في يوم شتوي بارد، رأى فلاح ثعبانًا ممددًا على الأرض، وكان يبدو متجمدًا تقريبًا بجوار حقله. كان الثعبان يبدو وكأنه سيموت بسبب البرد. شعر الفلاح بالأسى على الثعبان وقرر مساعدته.
رفع الفلاح الطيب الثعبان وأخذه إلى منزله. وضع الثعبان البارد بالقرب من النار الدافئة، على أمل أن تساعده الحرارة. ببطء، بدأ الثعبان يدفأ ويستعيد قوته.
عندما تحسّن حال الثعبان، تحرك فجأة ولدغ الفلاح الذي أنقذه. كانت اللدغة سامة، وسرعان ما بدأ الفلاح يشعر بالتعب والمرض.
أدرك الفلاح أن الثعبان الذي ساعده قد آذاه، وشعر بالحزن. وبينما كان يزداد مرضه، فكر في كيف أن مساعدة الحيوان الخطأ يمكن أن تسبب الندم.
Eines kalten Wintertages sah ein Bauer eine Schlange, die reglos und fast erfroren nahe seinem Feld lag. Die Schlange sah aus, als würde sie wegen der Kälte sterben. Der Bauer fühlte Mitleid mit der Schlange und beschloss, ihr zu helfen.
Der freundliche Bauer hob die Schlange auf und nahm sie mit nach Hause. Er legte die kalte Schlange in die Nähe eines warmen Feuers, in der Hoffnung, dass die Hitze ihr helfen würde. Langsam begann sich die Schlange aufzuwärmen und wurde stärker.
Als es der Schlange besser ging, bewegte sie sich plötzlich und biss den Bauern, der sie gerettet hatte. Der Biss war giftig, und der Bauer fühlte sich plötzlich krank.
Der Bauer erkannte, dass die Schlange, der er geholfen hatte, ihm Schaden zugefügt hatte. Er war traurig und während er immer kränker wurde, merkte er, dass eine freundliche Geste gegenüber eines falschen Tieres zu Reue führen kann.
एक ठंडी सर्दियों की सुबह, एक किसान ने अपने खेत के पास एक साँप को देखा जो ठंड से लगभग जम चुका था। साँप बिलकुल स्थिर पड़ा था, मानो ठंड से मरने वाला हो। किसान को साँप पर दया आ गई और उसने उसकी मदद करने का निर्णय लिया।
दयालु किसान ने साँप को उठाया और अपने घर ले गया। उसने साँप को आग के पास रखा ताकि उसकी ठंडक दूर हो सके। धीरे-धीरे, गर्मी से साँप को आराम मिलने लगा और वह तंदुरुस्त होने लगा।
जैसे ही साँप पूरी तरह ठीक हुआ, उसने अचानक किसान को डस लिया। साँप का डंक जहरीला था, और जल्द ही किसान बीमार होने लगा।
किसान को समझ आया कि जिस साँप की उसने मदद की थी, उसी ने उसे नुकसान पहुँचाया। बीमार होते-होते उसने विचार किया कि गलत जानवर की मदद करने का परिणाम पछतावा भी हो सकता है।
Det var en gång en bonde som en kall vinterdag såg en orm ligga stilla och nästan stelfrusen i närheten av hans åker. Ormen såg ut som om den höll på att dö på grund av kylan. Bonden tyckte synd om ormen och bestämde sig för att hjälpa den.
Den snälla bonden plockade upp ormen och tog den med sig hem. Han lade den kalla ormen nära den varma eldstaden och hoppades att värmen skulle hjälpa den. Långsamt började ormen bli varm och återfå krafterna
Men när ormen mådde bättre, rörde den sig plötsligt och bet bonden som hade räddat den. Bettet var giftigt, och bonden började snabbt känna sig dålig.
Bonden insåg att ormen han hade hjälpt hade skadat honom, och han blev ledsen. När han blev sämre tänkte han på hur farligt det kan vara att hjälpa fel djur.
在一个寒冷的冬天,一位农夫在田野边看到一条蛇躺在地上,几乎冻僵了。那条蛇看起来快要因为寒冷而死去。农夫心生怜悯,决定帮助这条蛇。
善良的农夫把蛇捡起来,带回了家。他把冻僵的蛇放在温暖的火炉旁,希望火的热量能让它恢复过来。慢慢地,蛇开始暖和起来,身体也渐渐变得有力。
当蛇恢复得差不多时,它突然动了动,咬了救它的农夫一口。蛇的毒牙让农夫很快就感到不适。
农夫意识到,他帮助的蛇竟然伤害了自己,他感到非常难过。当他病情加重时,他想着,帮助不该帮助的动物可能会让自己后悔。
في يوم شتوي بارد، رأى فلاح ثعبانًا ممددًا على الأرض، وكان يبدو متجمدًا تقريبًا بجوار حقله. كان الثعبان يبدو وكأنه سيموت بسبب البرد. شعر الفلاح بالأسى على الثعبان وقرر مساعدته.
رفع الفلاح الطيب الثعبان وأخذه إلى منزله. وضع الثعبان البارد بالقرب من النار الدافئة، على أمل أن تساعده الحرارة. ببطء، بدأ الثعبان يدفأ ويستعيد قوته.
عندما تحسّن حال الثعبان، تحرك فجأة ولدغ الفلاح الذي أنقذه. كانت اللدغة سامة، وسرعان ما بدأ الفلاح يشعر بالتعب والمرض.
أدرك الفلاح أن الثعبان الذي ساعده قد آذاه، وشعر بالحزن. وبينما كان يزداد مرضه، فكر في كيف أن مساعدة الحيوان الخطأ يمكن أن تسبب الندم.
مشاركة
ملاحظات
أسئلة التأمل
- لماذا قرر الفلاح مساعدة الثعبان على الرغم من أن الثعابين يمكن أن تكون خطيرة؟
- كيف تعتقد أن الفلاح شعر عندما لدغه الثعبان الذي أنقذه؟
- هل يمكنك أن تتذكر موقفًا ساعدت فيه شخصًا أو شيئًا، ولم تنته الأمور كما توقعت؟
- ماذا تعلمنا هذه القصة عن الثقة واللطف وطبيعة بعض الأشياء أو الأشخاص؟
- كيف يمكننا استخدام الدرس من هذه القصة في حياتنا لنكون حذرين بشأن من أو ماذا نثق، حتى عندما نحاول أن نكون طيبين ومساعدين؟
اقتباسات الحكايات
في الحذر، نجد الدرع الذي يحمينا من لدغات الخيانة.
الثقة جوهرة ثمينة، تُمنح بحذر، وليس بلا مبالاة.
الخيانة، مثل لدغة الأفعى، تترك أثرًا يدوم.