O Rato do Campo e o Rato da Cidade
O Rato da Cidade visita o Rato do Campo, que então visita a cidade, mas teme o perigo e prefere sua vida pacífica.
Apresentado no livro de fábulas Once upon a time, in a lively city filled with bright lights and rolling cars, there lived a Town Mouse.
He enjoyed soft cushions, tasty food, and big feasts every day.
Far away, in the peaceful countryside, lived his best friend, the Country Mouse.
His life was simple, with fresh air, open fields, and small but good meals.
One day, the Town Mouse visited his friend.
The golden sun shone over the fields, and the air smelled of flowers.
The Country Mouse welcomed him warmly.
"Welcome, friend!
I made a nice meal for you!" he squeaked, laying out grains, roots, and fresh berries.
The Town Mouse took a bite and frowned.
"My dear friend, this food is so plain!
In the city, we have cheese, cake, and sweet fruits.
You must come and see for yourself!"
The Country Mouse's eyes grew wide.
"Cheese and cake?
That sounds amazing!"
The next day, they hurried to the city.
The Country Mouse was amazed by the tall buildings, bright lights, and delicious smells.
The Town Mouse led him into a big house where a feast covered the table with cheese, nuts, fruit, and cake.
"Go on!
Eat as much as you like!" the Town Mouse said proudly.
The Country Mouse enjoyed the creamiest cheese.
But just as he reached for the cake, the door slammed shut with a loud bang.
Heavy footsteps stomped across the floor.
It was the people who lived there, along with their big, scary cat!
"Quick! Hide!" the Town Mouse whispered.
The mice ran as fast as they could, spending the night hiding behind chairs, under rugs, and behind teacups.
By morning, the Country Mouse was exhausted.
He looked at the feast, then at his friend.
"Thank you for the adventure," he said, "but this is no way to live!
I would rather have a simple meal and sleep in peace than eat like a king but live in fear."
The Town Mouse sighed.
"I guess city life isn’t for everyone."
They said goodbye, and the Country Mouse happily returned to his quiet, safe home.
كان يا مكان في مدينة كبيرة ومزدحمة، عاش فأر المدينة. كان لديه صديق مختلف عنه كثيراً، فأر الريف، الذي كان يعيش في الريف الهادئ والمريح. رغم اختلاف بيوتهما، كانا صديقين حميمين.
في يوم من الأيام، قرر فأر المدينة زيارة صديقه في الريف. كان فأر الريف سعيداً جداً برؤيته! أراد أن يجعله يشعر بالترحاب، لذا حضّر له وجبة بسيطة من الجذور والحبوب والتوت.
بينما كانوا يأكلون، بدأ فأر المدينة يتحدث عن حياته في المدينة. قال إنه في المدينة يوجد الكثير من الطعام والأشياء الفاخرة! أصبح فأر الريف فضولياً جداً بشأن الحياة في المدينة وقرر أن يراها بنفسه.
عندما زار فأر الريف المدينة، أخذه فأر المدينة إلى منزل كبير. هناك وجدوا الكثير من الطعام اللذيذ مثل الجبن والفواكه والكعك. لم يصدق فأر الريف عينيه؛ كل شيء كان فاخراً ولذيذاً!
لكن بينما كانوا يستمتعون بالطعام، سمعوا ضجيجاً عالياً. كان سكان المنزل وقطهم الكبير والمخيف! اضطر الفأران إلى الركض والاختباء بسرعة. قضوا الليلة كلها مختبئين وهاربين من الخطر. كان ذلك مخيفاً جداً لفأر الريف.
بعد تلك الليلة، أدرك فأر الريف شيئاً مهماً. اشتاق لحياته البسيطة والهادئة في الريف. بالنسبة له، الشعور بالأمان والسلام كان أفضل بكثير من كل الطعام الفاخر في المدينة. لذا قرر العودة إلى بيته، وهو يعلم أن الحياة البسيطة هي الأفضل له.
Es war einmal in einer großen, geschäftigen Stadt eine Stadtmaus. Sie hatte einen Freund, der ganz anders war als sie, eine Landmaus, die auf dem ruhigen, friedlichen Land lebte. Obwohl ihre Zuhause so unterschiedlich waren, waren sie sehr gute Freunde.
Eines Tages beschloss die Stadtmaus, ihren Freund auf dem Land zu besuchen. Die Landmaus freute sich sehr, sie zu sehen. Sie wollte, dass sich die Stadtmaus wohlfühlt, und bereitete ein einfaches Essen mit Dingen wie Wurzeln, Getreide und Beeren vor.
Während sie aßen, erzählte die Stadtmaus von ihrem Leben in der Stadt. Sie sagte, dass es in der Stadt so viel Essen und viele schicke Dinge gäbe! Die Landmaus wurde sehr neugierig auf das Stadtleben und beschloss, es selbst zu sehen.
Als die Landmaus die Stadt besuchte, führte die Stadtmaus sie in ein großes Haus. Dort fanden sie viele leckere Speisen wie Käse, Früchte und Kuchen. Die Landmaus konnte ihren Augen kaum trauen; alles war so schick und lecker!
Aber gerade als sie das tolle Essen verspeisten, hörten sie laute Geräusche. Es waren die Menschen, die in dem Haus lebten, und ihre große, furchterregende Katze! Die beiden Mäuse mussten schnell wegrennen und sich verstecken. Sie verbrachten die ganze Nacht damit, sich zu verstecken, um der Gefahr zu entgehen. Für die Landmaus war das sehr beängstigend.
Nach dieser Nacht erkannte die Landmaus etwas Wichtiges. Sie vermisste ihr einfaches, ruhiges Leben auf dem Land. Für sie war es viel wichtiger, sich sicher zu fühlen und friedlich zu leben, als all das schicke Essen in der Stadt. Also beschloss sie, nach Hause zurückzukehren, in dem Wissen, dass das einfache Leben das beste Leben für sie war.
एक समय की बात है, एक बड़े और व्यस्त शहर में एक शहरी चूहा रहता था। उसका एक दोस्त था जो उससे बिलकुल अलग था – वह एक गाँव का चूहा था, जो शांत और सुकून भरे गाँव में रहता था। उनके घर भले ही एक-दूसरे से बहुत अलग थे, लेकिन वे बहुत अच्छे दोस्त थे।
एक दिन, शहरी चूहे ने सोचा कि क्यों न वह गाँव के चूहे से मिलने जाए। गाँव का चूहा उसे देखकर बहुत खुश हुआ! उसने अपने दोस्त के स्वागत के लिए जड़ों, अनाज और जंगली फलों से एक सरल सा भोजन तैयार किया।
खाते समय, शहरी चूहा अपने शहर के जीवन के बारे में बात करने लगा। उसने कहा कि शहर में तो बहुत सारा खाना होता है और बहुत सारी शानदार चीज़ें मिलती हैं! गाँव का चूहा यह सुनकर शहरी जीवन के बारे में बहुत उत्सुक हो गया और उसने सोचा कि क्यों न वह स्वयं जाकर देखे।
जब गाँव का चूहा शहर आया तो शहरी चूहा उसे एक बड़े घर में ले गया। वहाँ उन्हें चीज़, फल, और केक जैसे बहुत सारी स्वादिष्ट खाने की चीज़ें मिलीं। गाँव के चूहे को अपनी आँखों पर विश्वास नहीं हो रहा था, यह सब कितना शानदार और स्वादिष्ट था!
लेकिन जैसे ही वे खाने का मज़ा ले रहे थे, उन्हें तेज़ आवाज़ें सुनाई दीं। घर के लोग और उनकी डरावनी बिल्ली आ गए थे। दोनों चूहों को तेजी से भागना पड़ा और छिपना पड़ा। उन्होंने पूरी रात भागते और खुद को बचाते हुए बिताई। गाँव के चूहे के लिए यह बहुत डरावना अनुभव था।
उस रात के बाद, गाँव के चूहे ने एक महत्वपूर्ण बात सीखी। उसे अपने गाँव की सरल और शांत ज़िंदगी बहुत याद आने लगी। उसके लिए सुरक्षित और शांत महसूस करना शानदार खाने से कहीं बेहतर था। इसलिए, उसने वापस गाँव जाने का निर्णय लिया, यह जानते हुए कि उसके लिए साधारण जीवन ही सबसे अच्छा जीवन है।
Det var en gång för länge sedan en Stadsmus som bodde i en stor och livlig stad. Han hade en vän som var väldigt olik honom, en Landmus, som bodde ute på landet där det var lugnt och fridfullt. Trots att deras hem var så olika, var de bästa vänner.
En dag bestämde sig Stadsmusen för att hälsa på sin vän ute på landet. Landmusen blev mycket glad över besöket. Han ville att Stadsmusen skulle känna sig välkommen, så han gjorde i ordning en enkel måltid med rötter, säd och bär.
Medan de åt berättade Stadsmusen om sitt liv i staden. Han sa att det fanns så mycket mat och många andra fina saker där. Landmusen blev nyfiken och bestämde sig för att bege sig till staden och se det med egna ögon.
När Landmusen besökte staden tog Stadsmusen honom till ett stort hus. Där fanns massor av läcker mat som ostar, frukt och kakor. Landmusen kunde knappt tro sina ögon; allt var så fint och smakade fantastiskt!
Men precis när de gick där och njöt av maten, fick de höra oväsen. Det var människorna som bodde i huset och deras stora, läskiga katt! De två mössen fick snabbt springa och gömma sig. Hela natten var de tvungna att hålla sig gömda och springa undan farorna. Det var mycket skrämmande för Landmusen.
Efter den natten insåg Landmusen något viktigt. Han saknade sitt enkla, lugna liv på landet. För honom var det viktigare att känna sig trygg och ha lugn och ro än att kunna äta all den fina maten i staden. Så han bestämde sig för att ta sig tillbaka hem. Och nu visste han att det enkla livet var det han tyckte bäst om.
从前,在一个繁忙的大城市里,住着一只城里老鼠。他有一个非常不同的朋友,这个朋友是一只住在宁静乡村的乡下老鼠。尽管他们的家如此不同,但他们仍然是非常好的朋友。
有一天,城里老鼠决定去乡下拜访他的朋友。乡下老鼠非常高兴见到他!为了让朋友感到宾至如归,乡下老鼠准备了一顿简单却丰富的饭菜,有树根、谷物和浆果等等。
吃饭的时候,城里老鼠谈起了他在城市里的生活。他说,在城市里有很多食物和许多豪华的东西!乡下老鼠听了之后非常好奇,他决定去城市看看。
当乡下老鼠来到城市时,城里老鼠带他去了一座大房子。那里有很多美味的食物,比如奶酪、水果和蛋糕。乡下老鼠简直不敢相信自己的眼睛,这些东西看起来太豪华、太美味了!
然而,就在他们享受美食的时候,他们听到了巨大的噪音。原来是房子的主人和他们那只又大又可怕的猫!两只老鼠不得不赶紧跑开,藏了起来。他们整个晚上都在躲藏和逃跑,非常惊险。
经过那一夜,乡下老鼠明白了一个重要的道理。他开始想念乡村简单、宁静的生活。对他来说,安全和平静比城市里所有的美食和奢华都更重要。于是,他决定回到自己的家乡,他知道对他而言,简单的生活才是最好的生活。
Kwathi ke kaloku, kwidolophu eyayiphithizela, igcwele zizibane ezikhanyayo neezithuthi, kwakukho impuku yedolophu. Yayithanda imiqamelo ethambileyo, ukutya okunencasa kunye nezidlo ezikhulu rhoqo.
Kude apho, emaphandleni azolileyo, kwakuhlala umhlobo wakhe omkhulu, impuku yasemaphandleni. Ubomi bakhe babulula, kubetha umoya opholileyo, amasimi evulekile, enako ukutya okuncinci kodwa kumnandi.
Ngenye imini, impuku yedolophu yatyelela umhlobo wayo. ILanga laligqatsa emasimini, yaye umoya wawunuka iintyatyambo. Impuku yasemaphandleni yamamkela ngokufudumeleyo.
"Wamkelekile, mhlobo! Ndikwenzele isidlo esimnandi!" wancwina, ebeka iinkozo, iingcambu namaqunube.
Impuku yedolophu yaluma, yaza yafinga iintshiyi. "Mhlobo wam endimthandayo, oku kutya akunikisi mdla! Edolophini, sinetshizi, ikeyiki, neziqhamo ezimnandi. Kufuneka uze uzozibonela!"
Yakhupha amehlo impuku yasemaphandelni, "Itshizi kunye nekeyiki? kuvakala kumangalisa! oko."
Ngosuku olulandelayo, bakhawuleza ukuya esixekweni. Impuku yasemaphandleni yamangaliswa zizakhiwo ezinde, izibane eziqaqambileyo namavumba amnandi. Impuku yedolophu yamkhokelela kwindlu enkulu apho ukutya kwakugcwele itafile, Iitshizi, amandongomane, iziqhamo kunye nekeyiki.
"Yiya! Yitya kangangoko uthanda!" impuku yedolophu yathetha ngokuzingca.
Impuku yasemaphandleni yayonwabele eyona itshizi imnandi. Kodwa yathi yakufika ekeyikini ucango lwavaleka ngesithonga esikhulu. Kwavakala izingqi zeenyawo zizitsho phantsi. Yayingabantu ababehlala apho, kunye nekati yabo enkulu eyoyikekayo.
"Khawuleza! Fihla!" impuku yedolophu yasebeza.
Iimpuku zabaleka ngokukhawuleza kangangoko zinako, zachitha ubusuku zizimele emva kwezitulo, phantsi kweeragi, nangasemva kweekomityi zeti.
Ekuseni, impuku yasemaphandleni yayidiniwe. Yajonga isidlo eiskhulu, emva koko yamjonga umhlobo wakhe.
"Enkosi ngohambo," watsho, "kodwa le asiyondlela yokuphila! Ndingathanda ukuba nesidlo esilula kwaye ndilale ngoxolo kunokuba nditye njengekumkani kodwa ndiphile ngoloyiko."
Impuku yedolophu yaphefumlela ezantsi. “Ayinguye wonke umntu owenzelwe ubomi besedolophini.”
Bathi ndlela-ntle, yaza impuku yasemaphandleni yabuyela kwikhaya layo elizolileyo nelikhuselekileyo.
Era uma vez, em uma grande e movimentada cidade, vivia um Rato da Cidade. Ele tinha um amigo que era muito diferente dele, um Rato do Campo, que morava na tranquila e pacífica zona rural. Eles eram muito bons amigos, apesar de viverem em lugares tão diferentes.
Um dia, o Rato da Cidade decidiu visitar seu amigo no campo. O Rato do Campo ficou muito feliz ao vê-lo! Ele queria fazer o amigo se sentir bem-vindo, então preparou uma refeição simples com coisas como raízes, grãos e frutas silvestres.
Enquanto comiam, o Rato da Cidade começou a falar sobre sua vida na cidade. Ele disse que na cidade havia tanta comida e muitas coisas chiques! O Rato do Campo ficou muito curioso sobre a vida na cidade e decidiu ver tudo isso com seus próprios olhos.
Quando o Rato do Campo visitou a cidade, o Rato da Cidade o levou a uma casa grande. Lá, eles encontraram muita comida deliciosa como queijos, frutas e bolos. O Rato do Campo não acreditava no que via; era tudo tão chique e apetitoso!
Mas, quando estavam se deliciando com a comida, ouviram barulhos altos. Era a família que morava na casa e o grande e assustador gato deles! Os dois ratos tiveram que correr rápido e se esconder. Passaram a noite toda se escondendo e fugindo do perigo. Foi muito assustador para o Rato do Campo.
Depois dessa noite, o Rato do Campo percebeu algo importante. Ele sentia falta de sua vida simples e tranquila no campo. Para ele, sentir-se seguro e em paz era muito melhor do que toda a comida chique da cidade. Então, ele decidiu voltar para casa, sabendo que a vida simples era a melhor vida para ele.
Perguntas de Reflexão
- Como o Rato da Cidade e o Rato do Campo se sentiram sobre as casas um do outro?
- O que fez o Rato do Campo decidir deixar a cidade e voltar para a casa dele no campo? Como você acha que ele se sentiu ao tomar essa decisão?
- Você consegue pensar em um momento em que algo parecia emocionante no começo, mas não era tão bom quanto parecia?
- O que essa história nos ensina sobre os valores da paz, segurança e contentamento em vez de riqueza e agitação?
- Como podemos usar a lição desta história em nossas vidas para valorizar a simplicidade e a segurança que muitas vezes não percebemos?
Citações de Fábulas
Melhor feijão e bacon em paz do que bolos e cerveja com medo.
A beleza da vida se revela quando aprendemos a apreciar as pequenas coisas.
A verdadeira amizade é encontrada na simplicidade, não na grandiosidade, e floresce no calor de uma conexão genuína.


Read it on paper, too
“O Rato do Campo e o Rato da Cidade” is one of the 25 illustrated fables in our book, 25 Fables for Fun Quality Time.
Every copy keeps stories free and ad-free for children, parents and teachers everywhere.
Obtenha Seu Livro